Att försöka sprida gott

Jag tror ingen lämnas oberörd just nu. Mina tankar går främst till de kvinnor, barn och familjer som just nu flyr kriget. Jag hörde en nyhetsuppläsare berätta om en kvinna i Moskva som protesterade mot kriget och hade med sina barn. De blev alla fängslade, även barnen, hon blev hotad att bli av med vårdnaden. Jag hoppas att jag hade haft samma mod som den ryska kvinnan, att våga stå upp för orättvisan och visa att det som sker inte finns några ursäkter för. Att jag hade haft modet att protestera mot kriget. Jag hoppas jag hade gjort det men jag vet inte. Jag vet inte.

Häromdagen fick jag en sån där känsla att nähä, vad allt känns mörkt, hopplöst, hemskt. Hur ska det gå? Jag försökte dölja känslorna genom att frossa i mig ett stort paket daim (jag äter i princip inte godis och är allergisk mot mjölk och nötter). Efteråt skämdes jag, släppte ut känslorna och sedan övade jag tillit och självkärlek. Det var faktiskt gott med daim och visst fick jag sota för det i form av röda uppsvullna ögon, men jag kan välja om och se på tillvaron med tacksamhet och fundera vad jag kan göra istället.

Det var då det kom till mig, för en vecka sedan gjorde jag ett inlägg på FB där jag sålde ett inramat print av en kär tavla “Vänner” och alla pengarna skänktes till Röda korset. Det var fler som önskade det printet och det finns kvar så från och med nu och fram till påsk skänker jag 20% på allt jag säljer genom min webshop till Röda korset. (Det gäller alltså inte på utställningar då det är andra kostnader kopplat till det.)

Så har du tänkt att investera i något som talar till din själ och dessutom hjälpa människor på flykt så gör du både ock.

Jag älskar mitt arbete, det är viktigt att fortsätta göra det vi älskar och sprida gott. Därför fortsätter jag att måla, göra så gott jag kan och ha tillit i processen. Temat tillit fortsätter jag jobba med inför de kommande utställningarna i vår. Hoppas vi ses då!

Ta hand om dig!